Dokumentuaren akzioak
Euskal dantza doiñuak

- Egilea
- Argia Euskal Dantzari Taldea
- Formatua
- LP - Mp3
- Editorea
- Philips
- Data
- 2011/02/03
Argia Euskal Dantzari Taldeak 1974an ateratako diska dugu hemen. Euskal Herrian barna dantzatzen diren hainbat dantza doinu desberdin daude bildurik CD honetan, eta doinu horiek eskuragarri dituzue mp3 formatuan argitalpen honen amaieran. Iribas-ko ingurutxoa eta Imotz-eko esku-dantza aurkeztu berriak ziren, eta haien doinuak osorik jaso ziren diskan, adibidez.
Hona diskak jatorrizko argitalpenean jaso zituen argibide testuak:
BAZTAN
Txistuz
jotzen den doiñu ezagun honekin asten dira euskalherriko iri
askotako jai nagusiak.
IRIBESKO INGURUTXOA
Ingurutxoa andre
eta gizonak inguru Idekian ia bakarrik. Nafarroan dantzatzen den
dantza da. Honoko han Larraungoibarreko Iribeskoa da, eta Argia
taldeak bertako Juan Bautista Lasarte jaunarengandik ikasi zuen.
TXAKOLIN
Garai batetan euskalherrian zehar oso edatu
zegoen joku dantza. Juan Ignacio Iztuetak ematen digu haren berri,
ihauterikari asteartetan dantzatu ohi zela esanaz.
Honoko hau
Argia taldeak Lasarteko Pello Zuaznabar jaunak irakatsirik jaso
zuen.
PUNTA MOTZ
Iztuetaren liburuan "soiñu zarra"
dela esaten zaigu. XIXgn mendearon asieran oraindik dantzatzen zen
dantza mota oso baten doiñu bat, alegia. Dantza mota honetan
dantzariak "soiñu zar" bakoitza bere gisa dantza zezakeen.
Iztuetaren liburuan XXVgn lumeroarekin dator, eta Eusko Ikaskuntza
elkargoak argitaratu zuen liburuxkan XXIIgn
lumeroarekin.
ZORTZINANGO
Jantzari-jantza deitutako doiñua;
Durangoko ezpatadantza izenarekin ezagutzen dena, zortzi gazteko
multzoek dantzatu ahi dute, koreografia geometrika berezi bat eginez.
Argia taldeak Berrizko San Lorentzo auzoko Alejandro Adekoa
txistulariarengandik ikasi zuen.
EZPATA - JOKO -
NAGUSIA
Aurrekoa bezala, Durangoko ezpatadantzen motakoa da eta
berauen dantza nagusia.
Gipuzkoako ezpatadantzaren antzekoa
izanik, dantzarien mugimenduak eta haien kokatzeak dire bereixten
dituztenak biak. Argia taldeak Berrizko San Lorentzo auzoko Alejandro
Aldekoa txistulariarengandik ikasi zuen.
ARANTZAKO MUTIL
DANTZA
Nafarroako herri honetan jai nagusietan dantzatu ohi zen
mutilen dantza da. Bidasoa osoan dantzatzen direnen antzekoa. Argia
Taldeak Cruz M.ª Vergara eta Evaristo Mitxelena jaunengandik ikasi
zuen, Biurrarena eta Errene garai batetako txistularien izkribuetaz
baliaturik.
USURBILGO DOIÑUAK
Gaur egun dultzaina ez da
Bizkaia eta Gipuzkoan Araba eta Nafarroan bezain ezaguna eta edatua.
Bainan honoko hauek Argia taldeak Usurbilgo herrian jasoak izan dira.
Paulo Sagarna dultzaina joile zaharrari esker. Dantza doiñuak dira,
eta bi lehenbizikoek dantzaren izena deramate: fandango eta
porrusalda: irugarrena Guria deritza, eta biribilketa bat da.
DANTZA
- LUZE
Gizon eta emakumeen sokan dantzatzen duten pañuelo dantza.
Lapurdi eta Baxe-Nafarroakoa da. Gizonen jazkerak ihauteritan
abarastasun haundiakoak dira. Mota hau Argia taldeak Izpurako
Bentaberry familiaren tradizio aberatsari jarraitzen dion
Uharte-Garaziko Faustin Bentaberry jaunarengandik ikasi
zuen.
MUXIKOAK
Ifaraldeko probintzietan edatu eta ezagunena
den dantza. Urrats eta mugimendu guztiek izan bereziak dituzte,
dantzatzean kantatzen direnak. Argia taldeak dantza hau
Uharte-Garaziko Faustin Bentaberry jaunarengandik ikasi
zuen.
MAKILARI-DANTZA
Makilariak zer ikustekorik eduki
lezakegaduarekin, eta Baxe Nafarroao ihauteri eta Bestaberrikari
egiten ohi diren jai giza-erlijiosoetan agertzen da. Danztariak
zuzendariaren makilarekin trebetasun haundiko jokoak egiten ditu,
doiñu berezi honen arauera.
KARRIKA-DANTZA
Baxe-Nafarroako
herrietan ihauterikari karriketan zehar erabiltzen den doiñu dantza.
Europako Quadrilles izenekoekin zer ikustekorik izango du
seguraski.
HEGI
Muxikoaren azken aldia da, hura baino pixka
bat ariñagoa; Biarnon Dus deritza. Argia taderi Uharte-Garaziko
Faustin Bentaberry jaunak irakatsi zion.
KATALINA
Millafrangarrak
deritzanaren azken aldia da, eta Ebats izeneko urratsaren mota asko
du. Izpurako Fausten Bentaberry dantza-irakasle zaharraren
partituratik artua izan da.
OSTALERRAK
Oso edatua Lapurdi eta Baxe-Nafarroan; Zuberoa Ostalersa izenarekin ezagutzen da. Argia taldeak Uharte-Garaziko Faustin Bentaberry jaunarengandik ikasi zuen.
Al son de esta
popularísima melodía de txistu, comienzan las fiestas patronales en
muchas aldeas y pueblos del País Vasc.
INGURUTXO DE IRIBAS
El
Ingurutxo es una danza coral, en corro abierto, de hombres y mujeres
que se baila en Navarra de una manera casi exclusiva. Este ingurutxo
corrresponde a una variante del pueblo de Iribas en el navarro valle
de Larraun, donde fue recogido por el grupo ARGIA de don Juan
Bautista Lasarte.
TXAKOLIN
Danza-juego en otro tiempo muy
extendida por el País Vasco. La noticia y música de la misma viene
dada por don Juan Ignacio Iztueta, quien nos dice que solía bailarse
por martes de Carnaval. Esta variante fue recogida por el grupo ARGIA
de don Pello Zuaznabar de Lasarte (Guipúzcoa).
PUNTA MOTZ
En
la obra de IZtueta viene como "soiñu zarra", es decir,
melodía antigua, formando un cuerpo de música danzable donde
todavía a comienzos del siglo XIX había lugar para un particular
montaje de los pasos de danza por parte de cada bailarín. En el
libro de Iztueta figura con el número 25 y el cuaderno de melodías
editado por Eusko Ikaskuntza con el número 12.
ZORTZINANGO
Melodías
de Jantzari-jantza, más conocida como Espatadantza de la Merindad de
Durango (Vizcaya).
Suele ser bailado por comparsas de ocho
jóvenes que evolucionan en figuras geométricas. Fueron recogidas
por el grupo Argia al txistulari del barrio de San Lorenzo de Bérriz
(Vizcaya), don Alejandro Aldecoa.
EZPATA - JOKO -
NAGUSIA
Forma parte, al igual que la melodía anterior, del ciclo
de danzas de espadas de la Merindad de Durango (Vizcaya), y es su
número central.
De línea melódica parecida a la espatadantza
guipuzcoana difiere de ésta en la colocación del grupo de
bailarines y en sus evoluciones. Fue recogida por el grupo Argia del
txistulari del barrio de San Lorenzo de Bérriz (Vizcaya), don
Alejandro Aldecoa.
MUTIL DANTZA DE ARANAZ
Melodía de
muchachos que forma parte de la soka-dantza de Aranaz (Navarra), de
ceremonial semejante a otras danzas de la zona del Bidasoa, solía
ser bailada con toda solemnidad en las fiestas mayores de esta
localidad navarra. Fue recogido por el grupo Argia de don Cruz María
Vergara y don Evaristo Mitxelena sobre partituras de los antiguos
txistularis Biurrarena y Errena.
MELODIAS DE USURBIL
La
extensión de la dulzaina, instrumento de la familia del oboe, no es
actualmente tan conocida por tierras de Guipúzcoa y Vizcaya como lo
es en Navarra y Alava. Del pueblo de Usurbil (Guipúzcoa) se
recogieron, por el grupo Argia, estas melodías de dulzaina que
tocaba don Paulo Sagarna, viejo dulzainero de esta localidad
guipuzcoana. Son tres ritmos de danza, los dos primeros no llevan
tiutlación y reciben el genérico de las danzas de su tipo,
Fandango la primera y Porrusalda la segunda; la tercera, con el
nombre de Guria, es una biribilketa.
DANTZA - LUZE
Danza en
cadena donde los hombres y mujeres bailan cogidos de pañuelos.
Propia de las provincias de Laburdi y Baja-Navarra. En el Carnaval
alcanza una gran brillantez debido a la profusa omamentación que los
hombres llevan en su indumentaria. Esta variante fue aprendida por el
grupo Argia, de don Faustin Bentaberry, de Uharte-Garazi
(Baja-Navarra), continuador de la rica tradición folklórica de la
familia Bentaberry de Ispoure (Baja-Navarra).
MUXIKOAK
La
más popular de todas las danzas en corro de las provincias de
Laburdi, Baja-Navarra y Zuberoa. Los pasos y figuras poseen sus
propias denominaciones que suelen ser dantadas mientras aquella se
realiza. Fue aprendido por el grupo Argia de don Faustin Bentaberry,
de Uharte-Garazi (Baja-Navarra).
MAKILARI-DANTZA
El
makilari, de posible oringen militar, semejante al tambor mayor de
algunos ejércitos, sale en las comparsas del carnaval bajo-navarro y
en los cortejos religioso-militares de la festividad del
Corpus-Christi. Con su bastón de mando profusamente adornado realiza
acrobáticos ejercicios mientras danza al compás de estas
características melodías.
KARRIKA DANTZA
Melodía de
danza con la cual los cortejos carnavalescos recorren las calles de
las aldeas bajo-navarras. El origen de este tipo de melodías habría
que buscarlo en las viejas Quadrilles
centro-europeas.
HEGI
Constituye la suite o parte final del
Muxikoak, es poco más rápido que aquél y en Bearn recibe la
denominación de Dus. Fue tomado por el grupo Argia de don Faustin
Bentaberry, de Uharte-Garazi (Baja-Navarra).
KATALINA
Es la
suite o parte dinal de Millafrangarrak y presenta una gran riqueza en
pasos de la forma Ebats. Tomada de la partitura original del antiguo
maestro de danzas bajo-navarras don Faustin Bentaberry, de Izpoure
(Baja-Navarra).
OSTALERRAK
Mauy popular en Laburdi y
Baja-Navarra, también en Zuberoa, donde recibe el nombre de
Ostalersa. Fue aprendida por el grupo Argia de don Faustin
Bentaberry, de Uharte-Garazi (Baja-Navarra).
Cara 1:
1. BAZTAN (Txistuz jotzen
den doiñu)........................2´15´´
2. IRIBESKO
INGURUTXOA (Ingurutxoa)....................4´28´´
3. TXAKOLIN
(Garai batean)..........................................1´46´´
4.
PUNTA MOTZ (Iztuetaren liburuan)...........................0´37´´
5.
ZORTZINANGO (Jantzari-jantza)..............................0´53´´
6.
ESPATA JOKO NAGUSIA (Aurrekoa)........................2´05´´
7.
USURBILGO DOIÑUAK (Gaur egun)......................8´53´´
Cara
2:
1. ARANTZAKO MUTIL DANTZA (Nafarroako).............2´14´´
2.
DANTZA LUZE (Gizon eta emakumeek)...................4´19´´
3.
MUXIKOAK (Ifaraldeko)......................................5´05´´
4.
MAKILARI DANTZA (Makilariak).........................1´27´´
5.
KARRIKA DANTZA (Baxe-Nafarroako)...............1´03´´
6. HEGI
(Muxikoaren azken)..............................2´25´´
7.
KATALINA (Millafrangarrak).................................1´18´´
8.
OSTALERRAK (Oso edatua Lapurdi)............1´21´´
Diska osoa deskargatzeko:
Argia Euskal Dantzari Taldea (1974): Euskal dantza doiñuak (zip)
Diskako doinuak banan-banan mp3 formatuan:
7. Usurbil dultzaina (fandangoa) (mp3)
8. Urubil dultzaina (porrusalda) (mp3)
9. Usurbil dultzaina (Guria) (mp3)
10. Arantzako mutil-dantza (mp3)
16. Katalina/Millafrangarrak (mp3)
Euskal dantza doiñuak
Música del Pais Vasco
Argia Euskal Dantzari Taldea
Philips, 1974.
Dokumentuaren akzioak